Jag har legat och funderat. Det har gått drygt 9 veckor sedan jag började seriöst med min viktminskning. Det har gått bra. Jag tar en normal 38 idag(Vi pratar alltså INTE italienska storlekar). Jag är så stolt över mig själv! Det jag funderade över, är vad är mitt framgångsrecept? Jag kom på det. Det är bara att bestämma sig. Som Nike reklamen, Just do it! Det finns konstanta frestelser och anledningar till att "bara" ta ett glas vin eller "bara" ta en tårtbit för lilla Kalle fyller 5. Det är midsommar, kalas, fester, jul, middagar, familjeträffar. Och det händer saker hela tiden.
Jag tror att det viktigt att fråga sig själv, vill jag verkligen det här, och är jag tillräckligt motiverad att göra alla de förändringar som krävs för att nå dit? Är det ÄRLIGA svaret JA, then Just do it! Det gör ont, det är plågsamt, men tror mig, det är så värt det. Lycka till i era utmaningar.
Fick en liten belöning för jag varit så duktig av en go liten tjej där hemma, en del kallar det för barnarbete. Jag kallar det för att hålla mamma samarbetsvillig...?
Peace
.jpg)
.jpg)
2 comments:
Jo, så är det nog. Fast utan att vara neggig undrar jag om inte den verkliga utmaningen ligger i att orka bestämma sig varje dag, även efter att dietperioden är avslutad, så att man behåller sin nya vikt?
Ja, så är det nog. Jag har bestämt mig för resten av mitt liv. Det finns två alternativ. Gå tillbaka till mina gamla matvanor och må därefter med bukfetter och taskiga värden eller hitta en ny sundare livsstil och må bra. För mig är inte valet svårt längre. Viljan är nog hemligheten. ex. vill du ha glassen eller skippa den, vilken vilja är starkast? Och så får man ta konsekvenserna därefter. Du är inte neggig, jag gillar motstånd, det vet du... :)
Post a Comment