Handbollsmamma

Enda sen Björn och jag har valt att ha träningen som första fritidsprioritet i våra liv, har det smittat av sig på familjens yngsta medlem, Happy. Happy som har dansat hela livet, ökade på sin träningsdos ordentligt för ca 1 år sen. När Happy bara hade dansen, tog det inte speciellt mycket av vår tid. Det innebar att vi ca 2 gånger om året tittade på hennes dansavslutningar. Det är jätte roligt att se på dessa unga talanger. Och förutom att köra till träningar har det verkligen inte varit speciellt jobbigt eller tidskrävande.

För ca ett år sedan bestämde sig Happy för att hon ville börja med handboll oxå. Inga av mina äldre barn har engagerat sig i  bollsporter, och Handboll är så långt ifrån något som vare sig jag eller Björn känner till så det var verkligen inte helt självklart. Tror mig, chocken blev fullständig när jag insåg hur mycket tid och engagemang det krävs av föräldrarna till handbollsspelare. Det är handbollsmatcher varenda helg, tillskillnad från dansuppvisning 2 ggr om året.  Oj oj oj vad jag tyckte synd om mig själv som skulle behöva lära känna alla Stockholms handbollshallar. Fotsvett och dålig java, jag hade bilden klar för mig. Nu ett år senare har jag verkligen lärt mig mycket och framförallt har jag en mycket ödmjukare syn på en otroligt tuff sport. Till att börja med.... vilka fantastiska tränare Bolton flickor 00 har! Dessa föräldrar/tränare som 3 dagar i veckan tränar barnen, varenda lördag/söndag kånkar runt med dessa ungdomar runt hela Stockholm och dessutom åker runt hela Sverige på alla möjliga och omöjliga Cuper. De peppar, berömmer och ger barnen självförtroende, lagkänsla och kämpar anda. Jag har så mycket att tacka dessa fantastiska människor för.

Var på min första match för säsongen idag, och det var så sjukt spännande. Jag glömde bort att jag faktiskt är mamma och borde tänka på att inte skämma ut stackars nummer 23(Happy), men när Bolton ligger under med 4-9 efter första halvlek, och de spelar som gudar andra halvlek så glömde jag både tid och rum och bara skrek, hejade och lät. Wow, inte blev det sämre när Happy lyckades få till 2 snabba mål. Tjejerna lyckades spela oavgjort 11-11. En riktig bedrift. Och en mamma som var stolt, hes och HELT slut efter matchen. Handboll rules.... Ja, inte ens jag trodde någonsin att det skulle vara så spännande och roligt! Heja Bolton

Ps, träningsveckan har varit bra, och i morgon ska jag springa Hässelbyloppet, tror jag