Thursday, July 26, 2012

Löparglädje

Min karriär som löpare är relativt kort. Jag har sprungit i ungefär 3 år. Jag är inte speciellt snabb och inser att snabbhet inte är min styrka. Min styrka ligger i uthållighet och envishet. Nu när jag har bestämt mig för att hitta löparglädjen så var jag självklart tvungen att köpa ett par löparskor som förmedlar den känslan.

Att hitta en sko som passar är ungefär som att köpa jeans, efter att man har testat och testat så hittar man tillslut ett märke som passar en själv. Jag har varit på både Löplabbet och Runnersstore, för att prova ut olika skor, och de kommer med alla tänkbara coola skor och modeller. Allt från saucony till asics men de känns liksom aldrig riktigt bra. Fast jag vet att det är riktigt bra löparskor. Det som fungerar för mig är adidias . Jag ÄLSKAR adidas herrskor. Det spelar ingen roll vilken modell, så länge det är storlek 42 och herrmodell så vet jag att de funkar. Mitt tips är, testa gärna ut skor med proffs, men våga känna efter själv för det finns ingen som kan din kropp lika bra som du.



Jag har en underbar vän som heter Elisabeth. Hon är smart, rapp, sanslöst rolig, allmänbildad, kan mycket om det mesta och hon är brutalt ärlig. Hon har en man, Anders, även min förra chef, som är grym på att springa maror, och han verkligen springer tillskillnad från mig som mer lunkar, eller tar mig runt anvisad bana. Min första och hittills enda marathon sprang jag i ett par svarta klassiska nike pegasus. Elisabeth och Anders undrade vad det var för handikapphjälpmedel jag hade på fötterna. Som Lisa sa, de där skorna är skitfula, ser ut som nåt man hittar på hemmet. Hade aldrig tänkt på hur fula de var, men de var verkligen skitfula. De funkade och jag tog mig runt, men ska jag hitta löparglädjen måste jag ha nåt på fötterna som gör mig glad. Så vad tycker ni? De är inte bara vackra, de sitter som en handske på foten.

2 comments:

Anonymous said...

Kanonsnygga! Själv var jag ute i ett par Adidas i morse - antagligen lika fula som du beskriver dina gamla :) kram från Jenny

Queen Desiree's goals said...

Tack Jenny,

Huvudsaken att man kommer ut. Och mina fula gjorde en fantastisk insats... :-)